Andra dagen på semestern hade vi bokat in ett besök på Läckö Slott. Vi började tidigt tidigt på morgonen för få ut så mycket av dagen som möjligt. Det var en olycksbådande mörk himmel som tornade upp sig och regnet hängde i luften. Vi höll våra tummar för att regnet skulle hålla sig borta.
Tyvärr fick man inte fota inne på slottet eftersom mycket av den interiör som finns är daterad från 1600-talet vilket gör den extra ömtålig. Det blev därför mycket kort på utsidan av slottet och omgivningen runt om slottet.
Det blåste riktigt kalla vindar denna dag så det kändes skönt att få komma in på slottet även om det ven oroväckande i alla fönster...
Vi började med en guidad visning av praktvåningarna på slottet där vi bl a fick se Furstinnans sängkammare, Fredssalen samt Kungssalen med sina imponerande bataljmålningar och 13 svävande takänglar.
Läckö Slott har ett medeltida ursprung. Skarabiskopen Brynolf Algotsson lade här 1298 grunden till en befäst borg, strategiskt placerad mitt i det dåvarande stiftet. Efter en brand på 1470-talet utvidgades borgen av biskop Brynolf Gerlachsson. Vid reformationen 1527 upphörde Läckös tid som biskopsborg och Gustav Vasa tog över. Efer att kungens svåger, Svante Sture, tog över Läckö Slott inleddes reparationer och förbättringar på slottet. Hogenskild Bielke som var gift med Svante Tures dotter Anna erhöll Läckö som friherrskap 1571. Men efter flera politiska intriger fängslades han och avrättades i Stockholm 1605.
Det var först när greve Jacob Pontusson De la Gardie 1615 fick Läckö i förläning som slottet återfick sin betydelse. Han företog flera om- och tillbyggnader, bl a fullbordades huvudborgens tredje våning. Portalen som leder in till Stora borggården tillkom liksom trapphusens kalkmåleri med figurer och växtslingor. Hans son Magnus Gabriel De la Gardie var trettio år när han övertog slottet. År 1654 satte han igång med omfattande byggnadsarbeten. Förborgen försågs med nya rum och bostäder åt tjänstefolket, den sk Köksgården liksaså. Även Slottskyrkan byggdes. Mycket av det som ses på Läckö Slott idag är det som Magnus Gabriel lät byggas.
Han innehade under sin livstid flera av landets högsta ämbeten, bl a. var han riksdrots, det förnämsta ämbete man kunde ha. Drottning Kristina skänkte honom många titlar och förläningar, men till slut råkade han i onåd och förvisades från hovet. Magnus Gabriel och hans hustru Maria Eufrosyne innehade över 1 000 skattepliktiga gårdar i Sverige och Östersjöprovinserna.
Större delen av den idag synliga iredningen på Läckö Slott skapades under 1600-talets andra hälft. Internationellt erkända konstnärer engagerades för att utsmycka gemak och praktsalar. I trapphusen kan man se sirliga blomsterslingor, makalös takdekor och målningar med mytologiska scener.
Magnus De la Gardie lät uppföra slottskyrkan 1655-1668. I kyrkan finns mycket väl bevarad konstnärlig utsmyckning av bl a altartavla, bänkdörrar och orgel. Träskulpturerna i nischerna föreställer Jesu apostlar, var och en bärandens ett attribut som symboliserar hans martyrskap.
I lilla Slottsträdgården odlas grönsaker som används i slottets nuvarande restaurang och café. Bl a sallater från hela Europa, kryddor, lök, ärtor, bönor och kål. Även blommor av alla dess slag kan man se.
Efter många många timmar på Läckö Slott fortsatte vi mot en liten fiskeby som heter Spiken.
Sista stoppet denna dag blev Hindens rev som är en mycket lång, smal och rak halvö som sträcker sig rakt ut i Värnern. Hindens rev är en ändmorän och utgör en del i den israndzon som kallas de mellanskvenska ändmoränerna eller den mellansvenska israndzonen.
Dessa moräner bildades under en period för drygt 11 000 år sedan då istäcket från den senaste istiden tillfälligt upphörde att dra sig tillbaka och stenar och annat material som fastnat i isen smälte fram. Hindens rev är omkring fem kilometer långt och aldrig bredare än 100 meter. Ju längre ut man kommer på revet ju smalare blir det. Tillslut har man vatten på båda sidor och man går på en ytterst smal landremsa.
Efter ca en timmes promenad kom vi då fram slutet på udden...
De hade blåst upp både regn och stormvindar när vi kom fram...
och då hade vi lika lång väg tillbaka igen...
