Helgen i Stockholm...

Helgen i Stockholm bjöd på trevligt sällskap, god mat, bra underhållning och en utmanande (i alla fall för mig) takvandring.

Fredag kväll började på hotellets Icebar... 5 minusgrader och allt gjort i is t o m drinkglasen :) en upplevelse utöver det vanliga...

En Snowflake... Absolute Vodka, coconut, peach, pineapple och cranberry. Mycket god men lite problematisk att dricka... hade behövt ett sugrör :)

Sköldpaddan vaktade baren...

Vi fortsatte kvällen på Brasserie Elverket med god mat och gott vin...

Till förrätt fick jag en Thai-sallad bestående av bl a palsternacka, räddisa, ärtskott, tomat och brödkrutonger... yummi. Någon tyckte att förrätten smakade rakvatten... what? Kanske den icke-vegetariska varianten i så fall... för min var väldigt god :)

Min varmrätt bestod av en alldeles ljuvlig svamprisotto med grillade grönsaker...

Till efterrätt fick vi äppelkaka och jordgubbskesella...

Efter maten bar det av mot Maxim teatern och showen Riktiga Män med Tommy Körberg, Johan Rheborg, Johan Ulveson och Erik Johansson. Ovan nämnda män åker iväg med jobbet till en ö i solen över en helg för att brainstorma inför nästa projekt. Bossen (Tommy Körberg) låter dem dock förstå att alla kanske inte är kvar när måndagen kommer. Detta skapar spekulationer om vem denna person kan tänkas vara men ingen har en tanke på att det kanske är bossen själv som inte är kvar. Komiska inslag blandades med allvarsamma och eftertänksamma inslag och det var t o m så att man satte skrattet i halsen ett par gånger.

När jag först hörde vad lördagens aktivitet skulle vara blev jag alldeles kallsvettig och likblek. Takvandring... kan detta vara något för en med höjdskräck. Det var med skräckblandad förtjusning som jag tog mig upp och ut på taket. Säkerheten var inget att klaga på... vi blev fastspända i sele och ett "koppel" i en stålvajer som löpte utmed taket och slingan vi skulle gå. Hjälm fick vi också så alla såg väldigt fina ut *skratt*. Utsikten där högt ovan taken var det inget fel på... försökte dock titta ner så lite som möjligt för att inte tappa modet och lägga mig ner på alla fyra :) På vissa ställen var det väldigt nära kanten och inga räcken att hålla sig i. Då var det fler än jag som kände sig lite skakiga.

Det blev många kort på alla torn och tinnar man ser i Stockholm...

Riddarholmskyrkan...

Vy över södermalm...

Storkyrkan...

Stadshuset...

Resten av dagen spenderades med shopping och besök i några av favoritaffärerna :)

Ett obligatoriskt besök på SF Bokhandel och två böcker rikare... Fallen och Torment av Lauren Kate...

Söta lilla Shappo - the Sentimental Circus Bunny fick också följa med från samma ställe...

Sedan köpte jag även denna vackra boken... Jane Eyre. Gillar verkligen bokomslaget! Ja, jag vet... jag borde egentligen inte köpa fler böcker nu... men det finns ju värre saker att vara beroende av än att läsa böcker :)

Lite accessoarer från Accessorize...

Dessa fina rosa rossmycken fick också följa med i shoppingpåsen...

Det var den Stockholmshelgen... två dagar går otroligt fort! Bye bye Stockholm för den här gången...

Black Swan...

I helgen såg jag Black Swan med syster. Vet inte vilka förväntningar jag hade innan filmen mer än att jag hade på känn att den skulle vara ganska otäck. Det visade sig vara mer än sant. Filmen är väldigt destruktiv och inget för känsliga nerver eller magar för den delen men ack så bra den var! Filmen är otroligt välgjord och väl spelad av alla skådespelare. I synnerhet Natalie Portman som fick en mycket välförtjänt Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.

Liksom för de flesta ballerinor kretsar hela Ninas (Natalie Portman) liv kring ballett. Hon är en av de starkast lysande stjärnorna i New York City Ballet Company och när det blir dags att ersätta prima ballerinan Beth (Winona Ryder) som huvudrollen i Svansjön står Nina på tur. Men hon får oväntad konkurrens i nykomlingen Lily (Mila Kunis) som imponerar stort på regissören med sin sensualitet och passion. Allt eftersom de två rivalerna utvecklar en skruvad vänskap blir Nina mer och mer desperat och frågan är hur långt hon är villig att pressa sig själv för sin karriär.



En kväll i nostalgins och kärlekens tecken...

Igår kväll var det då dags... det som jag gått och väntat och längtat efter så länge. The Ark på Palladium!

För nästan exakt 10 år sedan såg jag The Ark första gången live. Det var 15 minusgrader och hela Stortorget var fyllt till bredden av människor (framförallt Växjöbor med omnejd gissar jag på) som ville ta emot sina nyblivna hjältar. Igår var jag en av de 350 lyckliga själarna som fick uppleva en magisk kväll med ett fullfjädrat rockband. Kvällen andades nostalgi och ren skär glädje. Sorgen över att det snart är slut anades bara i bakgrunden.

Vi fick uppleva klädbyten som förde minnen tillbaka till dåtid och två särskilt fina gästartister. Moto Boy i en kärleksfull Let your body decide och Robert Jelinek, The Creeps frontman som hjälpte The Ark med kontrakt under den motgångsfyllda senare delen av 90-talet. Han stämde upp i en duett med Ola i Sveriges alternativa nationalsång It takes a fool to remain sane.

Ola påpekade att det är lätt att bli nostalgisk i Växjö och vandringen längs med minnenas esplanad eller varför inte rondell kan bli sentimental. Visst får vi ta emot kärleken även denna kväll. Under denna klubbturné satsar bandet på att göra sina allra bästa låtar från sina 20 år tillsammans.

Publiken bjöds på allt från givna favoriter som One of us is gonna die young och Father of a son, men också hård disco i Prayer for the weekend och hårdrock i Laurel wreath.

Publiken var varierad, allt från de sk "angelheads" längst fram till Växjöbor som följt med i arken under de senaste 20 åren. Alla är vi glada och stolta idioter på The Arks uppmaning. Det är allsång och handklappande i de flesta låtar utan att The Ark behöver be om det.

Konserten avslutades med vackra Calleth you, cometh I och jag gick hemåt med blandade känslor. Total lycka men också lite vemod för att jag vet att det är början på slutet.

Kvällens låtlista:

Hey modern days

Clamour for glamour

Angelheads

Breaking up with God

Joy surrender

Father of a son

Deliver us from free will

The homecomer

Worrying kind

Disease

Prayer for the weekend

Let your body decide (med Moto Boy)

Laurel wreath

It takes a fool to remain sane (med Robert Jelinek)

The apocalypse is over

Extranummer:

Patchouli

Trust is shareware

One of us is gonna die young som avslutas med Forever young

The lamb

Calleth you, cometh I

Bilderna nedan är lånade från rockfoto.nu

Bilderna nedan är tagna av ingen annan än jag själv (tyvärr en del lite suddiga)

Ola spelar The homecomer på akustisk gitarr... "goose bumps moment"

Ola och Moto Boy framför Let your body decide...

två glada och lyckliga "angelheads"

A true Hollywood legend...

har gått ur tiden... Elisabeth Taylor

Ichigo (イチゴ)

finns nog inget som påminner om sommar mer än jordgubbar

till klänningen vore det super kawaii att matcha med fina strumpor och en ljuvlig väska

Hellbunny...

Efter intensiva påtryckningar från vissa håll, ingen nämnd ingen glömd ;), har jag nu bytt kläder på dockan igen...

Klänningen är ny från Hellbunny... får mig att tänka på en sommarpicnic :)

Fickor i form av hjärtan...

Halsbandet kommer ända från Japan och är av märket Angelic Pretty... helt klart mitt nya favorithalsband :)

Amy Sol... part two

Amy Sol

The King's Speech...

har varit på bio och sett den omtalade och kritikerrosade The King's Speech. Jag hade väldigt höga förväntningar innan jag gick dit med tanke på all lysande kritik filmen fått och inte minst ville jag se den utomordentligt duktiga ensemblen av mestadels brittiska skådespelare. En helt fantastisk film mycket värd att se!

Efter att kung Georg V (Michael Gambon) dött och kung Edvard VIII (Guy Pearce) abdikerat står prins Albert (Colin Firth) på tur att ta över den engelska tronen som kung Georg VI. Den nye kungen har dock ett stort problem, han lider av svår stamning och drar sig för offentliga framträdanden. När ett nytt världskrig hotar att bryta ut behöver dock England en stark och tydlig ledare mer än någonsin.

När läkare misslyckas med att hjälpa kungen kontaktar hans hustru, den blivande drottningmodern Elizabeth (Helena Bonham Carter), den excentriske logopeden Lionel Louge (Geoffrey Rush) som en sista utväg. Kungen vägrar först att gå med på de okonventionella metoderna men Lionels uppriktighet och värme överraskar honom. För första gången vågar kungen öppna sig och en ovanlig och nära vänskap tar sin början. Alla har dock inte låtit sig övertygas av Lionel och allt ställs på sin spets när kungen måste göra sitt livs framträdande för att ingjuta mod i nationen.

The King's Speech bygger på den sanna historien om Englands kung Georg VI och hans kamp för att finna den röst folket så väl behövde höra.

Rosetter...

Innan syrran åker hem från Japan fick jag iväg en beställning på några Angelic Pretty smycken... följande fick hon tag i och är snart på väg hem till mig :)

halsband

armband



Frågan är bara hur jag ska göra i fortsättningen nu när min "personal shopper" åker hem från Japan :)